tremil

På resan hade vi bokat all inclusive och det var premiär för mig att resa så. På hotellet var det buffé och det fanns ständigt mat tillgängligt. Allt från frukost i två restauranger, till brunch, till lunch, till snacksbar och sedan middag eller tre olika tema-restauranger och dygnet runt barer med en välfylld drinklista med med och utan alkohol.

Pannkaka med nutella till frukost, ägg i tusen varianter, massor av färsk söt exotisk frukt, glassbar med väldigt goda smaker som efterrätt både till lunchen och mellanmålet, paella, massor av god fisk, mindre bra kött och inslag av pasta, pizza och barnvänliga hamburgare. Och efterrätterna var nästan värst eller bäst. Kakor, rulltårtor, gräddtårtor, småkakor, frukt, smoothies, bär, mousse och olika fruktsåser.

Vi behövde aldrig gå hungriga som ni förstår.

Hotellet där vi bodde anordnade aktiviteter varje dag. Vi testade en del av dem såsom vattengympa och strandfotboll.

Det finaste var ändå de fantastiskt vackra promenaderna längs de kilometerlånga vita stränderna och bara njuta av vågornas brus och den härliga turkosa färgen på havet... både på förmiddagen, mitt på dagen och när solen var på väg ner.

Det fanns även ett litet gym som inrymde några konditionsmaskiner, några lättare hantlar, pilatesbollar och några dragmaskiner. Med lite fantasi gick det att få till bra träning där också.


Tennis!


Vattengympa


Volleyboll


Strandfotboll


Strandtennis


Strandpromenader


Här inne fanns ett litet gym

Jag har landat på svensk snöig mark igen. Behöver dock ta igen mig efter en lång flygresa med illamående och visar väl lite bilder här eftersom...

Borta bra men hemma bäst. Så är det nog.

Nu lämnar jag mörkret, snön och vintern. Åtminstone för en vecka.

Det verkar dåligt med internetuppkoppling i det här landet jag åker till och kanske är det lika bra när jag väl har semester. När jag kommer tillbaka har jag förmodligen några mer fräknar på näsan, känner mig utvilad och är några upplevelser rikare.

På återseende!

Igår var jag en yogis igen. Jag känner mig nyfrälst. Nyförälskad. Det är något visst med yoga. Försöker mig inte på att beskriva det mer än så just nu.


Bild på Erika i somras under semestern

Strax åker jag på semester och missar således nästa tisdagsklass men har förhoppningar om att kunna träna lite yoga på egen hand under resan. Tänker mig solnedgång, motljus, barfota på stranden... det låter idylliskt men kanske opraktiskt med all sand.

Vi får se hur det går och om jag kommer ihåg några positioner/flöden/krigare när jag väl står där.

Idag har jag hjälpt Jonna att registrera ett event på Funbeat. Hon tänker nämligen anordna en löpartillställning den 19 maj där man får vara med och springa så långt man kan, vågar och vill uppdelat under sex varv hela dagen.

Läs mer om hennes idé Limsjön Marathon här. Och anmäl dig om du är intresserad! Det är jätteroligt att träffa folk på riktigt efter att ha mötts först i bloggosfären.

Vintern har slagit om och blivit kall och vit. Frosten biter sig fast i allt som kommer i dess väg. Träden är knispriga och på fönsterrutorna sitter vackra snöflingor som kristaller. 

Jag hann inte gå många meter innan jag kände att håret började frysa fast i jackkragen och att mina ögonfransar kändes tyngre och fastnade när jag blinkade.

Glada nyheter när jag gick in på blogg.se imorse.

Det var idel träningsbloggar på löpet!

Det har nog aldrig hänt tidigare vad jag vet. Jag blev riktigt glad över att få vara med att respresentera en del av den här sidan av bloggvärlden.

Jag undrar om det är Karin (som dessutom själv tränar flitigt) som har ett finger med i denna förändring.

Kolla här. Uppifrån och ner:


Träningskläder från Pierre Robert.




Hantlar, träning, löpning och bra frukost!




Träningsevent, marathonträning, vinterträning, tabata och så finns jag med!



Vardagsmotion, energi, hantlar, långdistans och dans!

Gav upp löpningen redan efter 15 minuter då jag tyckte att jag fick en liten känning i benhinnan. Sådana besvär är jag inte då rakt inte beredd på att gå igenom igen.

Styrketräning är fortfarande det roligaste men igår fick jag känning i både handled och rygg och kände mig ganska otaggad. Fick dock till ett halvdant pass med bröstpress, magövning med stång, chins med hjälpvikt, pullups m hjälpvikt, axelpress och frivändningar.

Det var konstant fullt på löpbanden igår kväll. Härligt att se att så många är motiverade att träna men trist när maskinerna inte räcker till.

Tisdagskvällen bjöd på yoga av hög klass. En instruktör som verkligen passade mig. Lugn, pedagogisk och bra instruktioner. Jag gillar när jag får personlig hjälp och när intruktören verkligen ser mig och hjälper till i övningarna.

När jag i sittande position låg framåtböjd över ena benet med det andra benet uppdraget för att stretcha baksidan så trodde jag att jag var i botten. Vilken chock jag fick när han med hjälp av sin tyngd kunde trycka ner mig så att jag nästan låg platt mot benet och kunde få runt båda händerna under hälen. Helt fantastiskt att han kunde läsa av mig och det fortsatte passet igenom att han korrigerade hållningen, sträckte, böjde och formade om oss.

Som vanligt var avslappningen efteråt gudomligt skön efter ett utmanande pass. Jag gillar också då att få lite extra hjälp i avslappningen med tryck och drag från instruktören.

Ett toppen-pass!


Kärlek till yoga och till kropp och själ.

Ikväll blev det ett kort pass eftersom jag redan började bli hungrig när jag begav mig till gymmet. Då kändes det perfekt att springa och speciellt intervaller. Klar på drygt 30 minuter och då unnade jag mig tid att stretcha ordentigt efteråt också.

Julens sista långhelg är nu till ända och nu återstår vardag och en vanlig vecka. Det ska nog bli bra det med försöker jag tänka.

...men innehåller en massa andra bra saker också. Så nu när jag ätit - jag vet inte - mer hälsosamt i en vecka så har jag i stort sett bytit ut godispåsen, fikabrödet, efterrätten, småätandet mot äppelklyftor. Helt sockerfri strävar jag i alla fall inte efter att bli. Åtminstone inte nu.

Jag är så glad att jag upptäckt att jag kan äta äpplen igen. De senaste åren har jag oavbrutet fått väldigt ont i magen men nu när jag skalar äpplena så går det jättebra.

Svingar man en gul kettlebell väger den 16 kg och jag blir röd i ansiktet. Så här stora fina färgglada kulor har Inpuls på det nyöppnade gymmet där jag nästan aldrig tränar. Men idag blev det ett sent pass och en lördagkväll med vikter, hopprep och pilatesboll. Och sedan entrecote och gladiatorerna... fint så.

Höstens ögonöppnare!

Ok, nu ska jag predika om något jag egentligen inte kan... Men jag blev så himla berörd av den här informationen när jag fick höra detta att jag vill dela med mig. Det kanske är självklart för en del men jag märker också att jag läser om det här beteendet mer och mer ofta hos andra.

Ofta är det roligt att träna men ibland finns liksom inte orken. Lusten som fanns tidigare på dagen är försvunnen. Jag känner mig trött efter jobbet och skulle egentligen helst vilja läsa en bok, laga god mat eller göra ingenting.

Men så vet jag... att om jag bara tar mig iväg och ändå kör ett träningspass så kommer jag att bli gladare och piggare och må bättre.

Så jag gör det. Masar mig iväg, känner mig oinspirerad, lyssnar inte på kroppens signaler. Men jag får den önskade effekten och efter passet känner jag mig på gång, piggare och endorfinerna hoppar i kroppen.

Känner ni igen er?

Detta, har jag nu lärt mig, är ett skadligt beteende som inom psykologin kallas negativ förstärkning.

Så klart finns det undantag. Om du är en riktig latmask och aldrig tränar och aldrig har lust så kanske du behöver en piska för att någon gång komma iväg. Men om du som jag tränar nästintill varje dag så kan det vara förödande om du inte lyssnar på kroppens signaler.

På kort sikt: Glädje, positivt och bra resultat
På lång sikt: Hur tror du kroppen reagerar till sist om du inte lyssnar på den?

Själv blev jag bestört när jag hörde detta eftersom jag i alla år trott att jag gjort mig själv en tjänst och i själva verket gjort precis tvärtom... Nu utmanar jag mig själv varje dag om att verkligen känna efter. Vad vill jag göra idag? Är det bra för mig? Gör jag det för att det är kul eller för att jag borde?

Det här beteendet går förstås att applicera på mängder av andra saker än träning också.

(Det här är min tolkning av information som jag fått från psykologer, KBT-terapeuter och det fantastiska härliga internet. Jag är ingen expert.)


Hmm, vad vill jag göra idag...?

Benpass. Passet jag aldrig planerar in på egen hand. Nu var det dags.

Knäböj. Att det ska vara så svårt när jag lastar på vikter. Jag tycker nästan det är jobbigare att göra vanliga. Någonting är fel i själva kontakten. Det tar liksom inte. Jag blir trött i hela kroppen men det är inte benen som tar slut - känns det som i alla fall. Teknikfokus och lite olika tester. Känns konstigt att inte bli svettig utan bara stå där och göra 4-5-6 repetitioner bara. Även om det blir många set. Använder sedan en träpinne och med raka armar försöker jag hålla överkroppen så vertikal som möjligt. Omöjligt.

Utfall. Tar bättre. Nu nyper det i rumpan och baksidan och jag kämpar längst ner och trycker ifrån. Smiths-maskinen är dock tråkig. Det är för stabilt. Jag vill ha en lös stång. Känner mig allmänt less och obekväm i det här med benträning.

Går till konditionsmaskinerna istället. Jag bränner av 15 minuter intervaller på crosstrainern. Byter sedan till roddmaskinen och känner mig bekväm, stark och uthållig. Mycket roligare än knäböj. Känns dock i benen att de jobbat. 15 minuter i kontrollerat tempo. Svettig. Klar för idag.

Jag spenderade hela måndagskvällen på gymmet. En rolig helkväll!

Började med löpband och långsamma (men änddock) fem kilometer.

Körde sedan en rejäl genomkörare för nästan hela kroppen. (Sparade benen till nästkommande dag). Det blev bröstpress, axelpress, triceps, magdödare, frivändningar, marklyft på ett ben, häng i chinsstången och rodd.

Åh vad jag trivs i gymmet just nu! Njutning!

2012. Nytt år. Nya förutsättningar. Nya möjligheter.

Det känns lite häftigare och roligare att tänka så än att nu rullarna dagarna precis som dagen innan och efter nyårsafton, en lördag - kommer en söndag i vanlig ordning. Veckorna går, månaderna går men vid ett årsskifte har vi möjlighet att tänka efter och sammanfatta. Som ett projekt som ska utvärderas, vad gick bra och vad gick mindre bra.

Löften, mål eller önskningar jag inte ägnat så mycket tid åt ännu. Jag startar dock upp januari med några sockerfria dagar (ungefär enligt Erikas recept) och förhoppningsvis rejält med träning om jag får vara pigg och kry.

Göteborgsvarvet står skrivet i kalendern men känns inte riktigt så där roligt som jag hade hoppats. Denna ständiga fråga kring löpningen.

Skidåkning har hittills helt kommit i skymundan men det är fantastiskt skönt att inte känns någon stress över något stundande Vasalopp. Jag åker skidor när jag får lust och vintern har just börjat.

Styrketräning känns mer och mer lockande, mätbart, roligt och passande. Jag har så smått påbörjat att pejla av aktuellt status med maxvikter och jag tror att det kan bli ett fokusområde i år.

Yoga ska definitivt bli en återkommande träningsform mestadels för att jag tror att det gör under för själen. Det finns en yogastudio i Luleå och frågan är om jag ska unna mig att ha dubbla träningskort fastän det finns en del yogapass på mitt gym.

Trots att jag inte planerat den sista dagen på 2011 och trots att den lilla planeringen som inte var min dessutom gick i stöpet så blev det ett bra firande ändå. Efter några dagar med huvudvärk så fick jag dessutom någon släng av någon infektion(?) och kände mig helt slut, illamående och medtagen i kroppen. Och vi som just beslutat att vara hemma hos mig... Men, allt som inte dödar härdar och klockan 19 var matvarorna inhandlade och menyn förberedd, lägenheten snabbstädad, bordet dukat och de granna gästerna på intågande.

Förrätt: En toast med västerbottenost, vispad röra med rödlök, sikrom och en knippe färsk dill.



Varmrätt: Helstekt oxfilé med palsternackspuré, lättkokt sparris och kantarellsås.



Efterrätt: Chokladbakelse med flytande mitt. Serverad med en klick vaniljglass och hjortron.