Dagen innan julafton.

Friskis och Svettis i Sundsvall bjuder på gratis träning ända fram till 8 januari. Jag och brorsan passade på att utnyttja erbjudandet - det är liten av en jultradition nu i vår familj.

Jag satte ihop ett stationspass med blandad styrka och kondition med hjälp av kettlebells, pilatesboll och en step-up-bräda. Avslutningsvis gjorde jag en tabata-intervall med burpies - den värsta sorten.

Jag var något tidspressad och det finns ingen träning som går fortare än löpning. På med paltorna och ut direkt på gatan. Knappa igång Garmin och iväg.

Det var säsongens första vinterlöpning och temperaturen var behagliga en (enda) minusgrad och det hade frysit på och kändes inte alls halt på snövägarna.

Lunkade runt utan musik och i mörkret på ganska ensliga stigar med dålig belysning och mötte inte alltför många  på min runda. Det knastrade under skorna och jag hörde mina egna andetag. Fridfullt och ganska behagligt (så pass behagligt jag nu tycker att det kan bli när jag springer). Jag njöt faktiskt.

Sex kilometer arbetade upp hungern och gjorde plats för en tre-rätters-meny som stod på schemat för kvällen.


Reflexvästen var på.

Den 11 december 2011 blev säsongens första åk på längdskidor. Pirrigt i magen vid förberedelserna. Hur mycket kläder behövdes nu då, vilken valla ska jag välja, hur kommer det kännas och undrar om jag kommer ihåg hur man gjorde?

Temperaturen låg på perfekta fem minusgrader. Snön har vräkt ner i flera dagar och låg nu vackert och stilla på de stora granarna i skogen och bildade på flera ställen så där fina valv som det kan bli när en stor gren snötyngd hänger ner över spåret.

Utan att tänka så var jag igång och stavarna och benen gick av sig själva. Jag kände att jag saknade en del tryck och kraft i axlarna och i frånskjutet i höften men jag tog mig framåt. Skogen kändes som hemma. Spåret och kuperingen och svängarna var så välbekanta att det kändes omöjligt att det var åtta månader sedan jag var där sist...

Jag kände mig genuint lycklig och njöt verkligen av den friska luften, sköna motionen och känslan av premiär.




Glad skidåkerska


Mitt sällskap: två killar på skateskidor


Mobilkameran gör inte upplevelsen rättvisa...

Oj, vilken lördag!

Jag hade anmält mig till Inpuls tre-timmars-spinningen så fort jag hörde talas om den. Främst för att Lina skulle vara med och instruera tillsammans med sin kollega Richard. Men i bakhuvudet hade jag mina funderingar på om jag verkligen skulle gå. Jag visste inte hur huvudet skulle reagera på tre timmars träning och jag vet att jag haft en tendens att få huvudvärk vid hård träning och att det förmodligen också kan hänga ihop med vätskebrist och saltbrist. Jag har ju som mål att bara träna för att jag vill och för att det ska kännas kul.

Jag hade dessutom huvudet fullt av förberedelser inför lördagskvällen när jag skulle bjuda in till försenad inflyttningsfest hemma hos mig. Jag var egentligen inte orolig för själva träningen eller prestationen eftersom jag vet att jag kan cykla flera timmar i sträck och kunde därför ganska snabbt bestämma mig för att ända hoppa på utmaningen och cykeln och eventuellt kliva av om jag helt enkelt kände för det...

Men vilken helomvändning för min inställning. Lina hann knappt påbörja passet med massor av ösiga låter från programmet "Så mycket bättre" och jag kände energin och glädjen i hela kroppen. Alltså jag kan inte beskriva hur snabbt tre timmar gick. Underbar musik, fantastiskt bra ihopsatt program, glädje, pepp, vänskap och styrkan jag kände i kroppen.

Trots att jag inte fegade så orkade benen trycka på och jobba till musiken. Jag var i den typiska cykel-bubblan som Lina brukar prata om. Jag hade inte en tanke på att sluta och det var jättekul att få dela dagen med bl.a. Lina, CM, Micke och Linda.

Jag har lånat bilder från Lina







Tack underbara instruktörer för en kanon-utmaning!

Det hade väl nästan gått två veckor sedan mitt senaste försök och det behövdes nog så att jag hann glömma den hemska träningsvärken innan jag gav mig på det igen.

Igår var jag utan passning och försökte själv med gummiband(en) och en bänk att kliva upp på. Det gick så där. Att hänga i chinsräcket i raka armar och känna den hopplösa känslan av att inte kunna röra sig en millimeter är helt ok - jämfört med att faktiskt hänga med hjälp av ett gummiband men fortfarande inte kunna röra sig en millimeter. Chins är ingen enkel övning och är man byggd som jag med tyngre ben än överkropp och lite allmänt svag i överdelen så är man mer eller mindre chanslös.

Till sist tog jag dubbla gummiband (har faktiskt ingen aning hur många kg de kan tänkas hjälpa egentligen) och kunde göra några halvdana lyft. I smalt grepp (pullsups) gick det hyfsat bra åtminstone.

Jag varvade mina halvdana försök (man måste ju börja någonstans) med att hoppa upp och hålla emot på nervägen (tungt det med).

Efter 30 minuter nötande hade jag ont i händerna och kunde förnöjt konstatera att jag slitit bra och till och med fått blåsor som en riktigt hård styrkelyftmänniska(?).

Ytterligare ett pass på löpbandet är avverkat. Jag har inte planerat nåt riktigt träningsupplägg just nu förutom att starta lugnt men att försöka få kontinutet. Dessutom tror jag att intervaller är den bästa träningen för att göra framsteg så det ska jag väl eftersträva cirka en gång i veckan.

Just nu är jag glad att jag kan jogga i 40 minuter och att det känns relativt lätt. Mitt löparsjälvförtroende är inte så bra och jag känner mig krasst medveten om mina begränsningar.

Jag läser att marathonprogrammen startar nu och även inför Göteborgsvarvet tror jag att det är klokt att påbörja träningen nu för att undvika belastningsskador längre fram. Jag kan tänka mig att snegla lite på dem uppläggen också framöver eftersom det finns färdiga program för alla möjliga distanser och nivåer.

Inspirerad främst av Erikas inlägg och länken som handlade om hård gymträning har jag i helgen testat att göra grundläggande styrkeövningar. Det har varit benböj, bröstpress, utfallsgång, dips och marklyft föredelat på tre olika pass.

Poängen i texten ovan handlar om att man ska vara metodisk och köra hårt och få resultat. Man ska inte lattja omkring och göra "löjliga funktionella" övningar. Jag tar det hela med en nypa salt men tar till mig att det vore kul att veta vad jag kan klara för vikter i de olika övningarna och att träna dessa för att få framsteg.

Däremot tycker jag just nu att den roligaste typen av träning är just funktionell och cirkelbetonad. Den får gärna vara konditionskrävande och involvera många muskelgrupper samtidigt. Just cross-fit är väl något mellanting. Så vi får väl se vad det blir av detta.

Men just nu sitter jag med träningsvärk i både framsida och baksida lår, framsida och baksida axlar och rumpa. Och det lär komma mera.


Bra med stöd om (när) man lastat på för mycket och är trött och inte orkar upp...


Utfallsgång med 14 kg-hantlar i händerna. Mest jobbigt i handgreppet.

Men JA!!!

Jag satt på helspänn och ögnade igen listan över nya städer för NMT. Och ja! De kommer till LULEÅ!

Hurra!


Bilder från BBC 2011s boot camp-pass och mitt möte med Marathon-Mia.

I Luleå blåste det storm igår. Så där att cykeln står stilla nedförsbacken och jag måste trampa för att överhuvudtaget komma framåt. Efter en lång dag med möten så längtade jag bara efter att komma hem och dra täcket över huvudet. Träning? Njae, lusten som jag hade haft tidigare under dagen var gömd under tröttheten.

Väl hemma i soffan så fick jag det där förlösande samtalet. "Kom till gymmet. Vi kör löpintervaller ihop."

Det lät faktiskt kul. Ok, sagt och gjort. Ombyte och cykla iväg igen (jag har c:a 2 min cykelavstånd till gymmet så jag ska verkligen inte klaga).

Uppvärmning. 10 stycken intervaller à 1 minut. Nedvarvning. Stretching.

Ett snabbt avklarat pass och efteråt kändes det välförtjänt att sjunka ner i soffan, äta god mat och slappa resten av kvällen.

Åh jag är så glad att jag gick på yoga igår.

Det var ett av de vanliga passen på gymmet men det var en för mig ny instruktör och hon var mjuk och pedagogisk. Upplägget var alldeles lagomt svårt. Roliga övningar, utmanande och i lagomt tempo. I vissa övningar känns det så himla bra och som att jag är gjord för att utöva just den positionen - medan jag direkt i nästa position undrar om min kropp är felkonstruerad eftersom det inte finns en chans i hela världen för mig att böja, sträcka eller vrida min kropp som alla andra verkar kunna.

75 minuter njutning och med en underbar avslappning i slutet som kändes helt rätt.

Att jag dessutom hade letat rätt på min yogamatta i förrådet så jag slapp ligga med ansiktet i andra människors intorkade svett var också ett stort plus.

Tyvärr krockade det med spinningpasset som jag också hade velat gå på.

Pinsamt lite snö ligger på marken hos oss uppe i Luleå nu - men det går nästan att misstas för frost så tunnt är det. Hur som helst så ger det ett vitare intryck och det får mig att tänka på skidor.

Det är alltså hög tid att börja tänka på styrketräning för att bli en bättre skidåkare i vinter.

Då behövs en stark mage, starka axlar och triceps. Också benen förståss.

Ett ihopkok av brutalbänk, utfallssteg med stång, dips mot bänk.

Ibland är det skönt att inte köra helt strikt och ha ett program att följa utan att bara leka lite i chinsstången (jag blir garanterat trött ändå) och kasta lite med medicinbollen och det känns snabbt i handleder och axlar. Det ska ju vara kul att träna!

Förra veckan dominerades av känslan av en helt galen träningsvärk efter min chins-träning. Främst i armarna som faktiskt inte gick att räta ut på tre dagar. Muskelfästet nedanför armbågen och triceps upp på baksidan och till skuldran. Aj aj, vad ont, ont-skönt, härligt med träningsvärk, aj, det gör för ont... osv.

Men på torsdagen var jag redo att ta i igen. Dels fick jag nytt mod att ställa mig på löpbandet igen eftersom det kändes så kul sist. Och dels var jag väldigt sugen på att svinga några kettlebells igen.



Helgens galenskaper hör inte hemma i en träningsblogg men spenderades likväl med sjukt vältränade människor. Vi gratulerade C-M som fyllt år och det har både Lina och födelsedagsbarnet själv rapporterat om med fina bilder. Väldigt trevligt!

Tjoho! Idag har jag sprungit! Och det var kul.

Jag trodde inte att jag skulle kunna ge så mycket som jag faktiskt kunde. Jag var först och främt nöjd med att bara jogga på i 25 minuter på löpbandet. Sedan var det dags för intervaller och det blev c:a 10 stycken (jag tappar räkningen när jag blir för trött) och hastigheten varierades. Totalt slut i både benen och i flåset. Skönt trött!

Ska njuta av den här känslan ikväll.

Finalen på föregående vecka blev ett härligt styrkepass med bra passning. Gymmet var nästintill tomt denna söndagskväll och det var roligt att bara vara och ta det lugnt mellan övningarna. Inte forcerat utan fokuserat.

För första gången testade jag att fästa gummiband i chinsräcket och använde de som avlastning och hjälp. Det blev många set med chins och pull-ups omvartannat. Händerna skrek och ömmade värst av alla kroppsdelar. Snacka om att vara ovan. Dessutom känner jag mig tung och otränad. Även fast jag är långt ifrån att klara egna lyft med kroppsvikten så är det väldigt bra träning som engarerar många muskler.

På bilden testar jag ett smalt grepp där man blir lite starkare.



Jag inspireras ofta av bloggerskan Sofie Lantto och nyligen skrev hon ett inlägg om träning med Sanna Kallur. De hade tränat magen och dels gjort så kallade "dragonflags" (vilket måste vara den tyngsta magövningen någonsin). Men... de hade även gjort situps med stång bakom nacken vilket de rapporterade var väldigt tungt.

Jag testade övningen igår med en stång med okänd vikt (gissningsvis mellan 12-15 kg) och kunde göra c:a tre stycken. Det gjorde mest ont i nacken av stången och i övrigt kändes det mest i höftböjarna. Men det är alltid roligt att testa nya saker.

På bilden har mitt träningssällskap en olympisk stång.



Kvällen avrundades med sittande rodd och bicepscurls mot vägg med stång, i ställning och med hantlar och sen ville inte mina händer vara med något mer.

Cirkelträning. Det var länge sedan jag registerade intensitet 17 på Funbeat. Jag var nervös innan passet och rädd att kroppen skulle protestera alltför mycket. Det var ändå inte det hårdaste explosivaste upplägget och det var jag tacksam för.

12 stationer, med fokus på rörlighet/smidighet.

Knäböj med hantel rakt upp. Stå i brygga. Spagetti/köttbulle m träpinne. Rodd i TRX. Båten med viktplatta 5 kg. Utfallsteg med medicinboll på raka armar med rotation. Pilatesboll med armrotation m medicinboll. Handstående mot vägg. Balans på knä på boll. Planka på boll med tådipp. Armhävningar m en hand på medboll. Burpees.

Mycket stretch och sträck både före och efter passet.

Jag har varit på Linas spinningpass och svettades och trilskades med alla hennes backintervaller. Puh, det var jobbigare än på länge och jag saknade lite energi och mådda nästan lite illa. Men jag är så glad för ett kvalitativt pass och att det faktisk var kul att köra lite tuffare för kroppen.

Kombinationen orangea strumpor och gröna skor kanske inte var den läckraste jag sett men det funkade i roddmaskinen i alla fall. 2 x 5 minuter på runt 2:20/500 m. Körde sen en sista minut på 2:00 för att få upp pulsen och det kändes lätt och bra som uppvärmning.

På löpbandet testade jag att snäppa upp lutningen och få rejält med uppförsbacke. Jag nöjde mig med att gå snabbt i 30 minuter innan jag vågade testa att faktiskt springa några intervaller med lutningen på 8 grader. Tungt men annorlunda och kul för mig.

I veckan har jag varit på ett renodlat Pilates-pass på mitt gym efter att ha fallit för kombon Yogalates tidigare.

Pilates består tydligen av fem grundtankar som jag förstod det: Stolt nacke, nedsjunkna axlar, magstyrka, bäckenposition och andning(?). Vi jobbade med allt detta och med små rörelser hittade vi djupa muskler och korrigerade lägen med små tippningar av bäckenet. Jag tyckte dock att det gick för fort och att det var lite ologiskt ibland. Hur som helst så tog det bra i mage och insida lår och jag kan tänka mig att testa passet fler gånger.

Efteråt byggde jag på med egen styrketräning och det är fortfarande cirkulationsträning som gäller. Jag är snäll med rygg, nacke och axlar och gör c:a 15 repetitioner för att få genomströmning i muskulaturen som är spänd.  

Jag är glad att jag trivs så bra på gymmet och känner mig bekväm och hemmastadd i fria-vikts-rummen fastän jag ibland måste trängas med massa andra. Jag övar på att känna mig bekväm med de lättare hantlarna och många repsen också - och med vetskapen om att det är bra för mig så känns det helt ok att köra något fast jag normalt definierar det som "pensionärsträning"...

Bra start på morgonen. Hög och frisk luft och en snabb promenad i 45 minuter.