tremil

.


Om träning, kost och annat som får mig att må bra...

USCH

Känner mig sedan ett par dagar plufsig, otränad och med en grymt dålig karaktär så äter jag ännu mer för att jag trösta mig. OK, kanske ännu inte så allvarligt men trist att känna så.

Efter tjejvasan har det gått utför och jag känner mig inte lika taggad. Men det är dags att lägga i en extra växel och börja ladda på allvar inför tjejvättern.

Det har inte alls fungerat att skära mer på sötsaker så som jag hoppades här. Jag vill, jag ska, jag kan sköta mig fram till sommaren. Helst hitta en stil som fungerar ännu mer långsiktigt.

Varför är det så svårt att sluta med det här...

Godis och sötsaker är nästan omöjligt att sluta med, bättre att tillåta sig att äta fast i små mängder.

Kunde nästan ha varit jag som skrivit detta inlägg. Känner precis samma sak. Tror dock vi kan få en nytändning efter imorgon. Vi får helt enkelt peppa varandra!!

Hoppas jag orkar med hela dagen imorgon. Fortfarande lite förkyld, men får väl helt enkelt försöka ta det lite lugnare (om det går ;).

Ses imorgon ;)

Men det är ju fruktansvärt svårt! Jag och Erik bestämde oss för att nu fick det vara slut med sötsaker typ VARJE dag men jag kan ju säga att det struntar jag rätt mycket i när jag sitter framför datorn med ex-jobbsångest, sökajobbångest och lägenhetsångest, antingen äter jag ingenting av nervositet eller så proppar jag i mig kakor, choklad och mackor. Mackor är min stora last, ostmackor, mums, tröttnar aldrig!



Ja du om vi någon gång tröttnar på våra liv så kan vi ju köpa varsitt hus på Öland och leva det goda livet, kanske gå en promenad då och då och hjälpa varandra att måla staketet på somrarna innan man tar handduken över axeln och sticker ner och badar :)



Ha en skön helg i Stockholm!



Kram Emelie

Förresten, det är väl normalt med en liten svacka när man har kämpat så hårt och länge för en sak som sedan plötsligt är över! Du kommer säkert att få nya krafter så fort det närmar sig lite mer till tjejvättern. Förresten, du ska känna dig stolt för du har inspirerat mig till att anmäla mig till ett löplopp i slutet av sommaren! Jag har ju motionssprungit i ett år nu ochhar knappt utvecklats allt eftersom jag aldrig utmanar mig utan kör likadant alltid. Men nu har jag börjat ta tiden och köra lite olika distanser ochs å, riktigt roligt!