tremil

Inspiration!

Nedräkning på Vasaloppets hus i Mora. 6 dagar kvar till mitt livs utmaning.

Delmål ett avklarades igår!

Tjejvasans medalj är bärgad. Upplevelsen var bra och kroppen känns pigg idag.

Jag känner mig lite nöjd nu och behöver nog jobba med inställningen och försöka hitta motivation att ställa om och fokusera på nästa mål, mitt riktiga mål... Men i så fall är jag på rätt ställe, här i Mora finns massor av inspiration!

Just nu mellanlandar jag på kontoret, jag hänger över kontorsstolen som en våt trasa och vet inte om jag ska skratta eller gråta åt mina ständiga äventyr så fort jag ska iväg på något...

Nejdå, än är jag vid gott mod men det är jobbigt att knapra migränmedicin, känna sig totalt kraftlös, bära 20 kg (?) packning, inse att bussarna inte går, promenera 2-3 km extra just för att himlen ska öppna sig och regnet börja ösa ner vilket även innebär att vägarna blir enormt isiga och jag spänner varenda muskel i kroppen. Genomsvettig och redo för nästa bakslag när skåpen för att lämna in väskorna på stationen inte fungerar. Jag tappade totalt 20 minuterpå att leta efter någon som visste något eller kunde hjälpa på något sätt men det slutade med att jag fick gå ytterligare 3-4 km med packningen för att hämta skidorna på vallainlämningen...

Ironiskt att jag just gjort en resa på 5 mil för att snart åka tillbaka, bara för att jag hade skidorna i "fel" stad.

Puuhh... nu ska det nästan bli skönt att sätta sig på bussen och åka tio timmar till Mora (via Stockholm eftersom SJ krånglar..). Jaja, det är ingen idé att hetsa upp sig över saker man inte kan påverka. Det är bättre att skratta åt det... och så är skrivande terapi också, nu har jag fått skriva av mig och nu tror jag att det bara kan bli bättre.

Fokus på loppet, träffa härliga människor och alla positiva saker!

Vi är många tappra skidåkare i spåren under Vasaloppsveckan. Några hejar jag lite extra på.

Anna,
Åsa,
Anki
...och mina vänner Lisa, Anna och Ellen som jag kommer träffa uppe på plats åker Tjejvasan.

Frida och
Ullis
...åker Öppet Spår i nio mil för första gången. Två starka och vältränade men framförallt mentalt utmärkande med mycket goda idéer och positiva yttringar på bloggarna. Det ska bli grymt spännande att få höra deras upplevelser.

Flera av ovanstående har tyvärr dragits med förkylningar, småskador och så en del nervositet de sista dagarna. Håller alla tummar och tår att alla får göra ett toppenlopp utifrån de egna förutsättningarna!

Själv har jag legat med migrän idag och hoppas att den här omgången är över nu så att jag får vara frisk och pigg i helgen. Speciellt när man är sjuk kan jag sakna någon som tar hand om en... men en bra kvinna reder sig själv och nu har jag precis lagat pastamiddag och förberett mat inför morgondagen och nu så blir det fokus på packningen.


Chorizo, egen mix av soltorkade tomater, lök, creme fraiche, sugersnaps och avokado.

Sj krånglar med mig så att jag inte kan åka det tåg som jag bokat och jag får en mycket längre resa via Stockholm med buss. Men jag är glad bara jag kommer fram, tryggt och säkert.

Men ännu gladare blev jag nu när anmälningen till Tjejvasan är klar och jag är bekräftad i startled tre! Känns jättekul!

Om man (tillhör familjen eller bara ändå) vill följa mig i spåret på lördag kan man sms:a till nummer 72777 och skriva: VASA TV 12259

(20 kr kostar det) eller så kollar på på hemsidan under resultat, de brukar vara snabba att uppdatera.

Helgen närmar sig och skidorna är inlämnade för vallning. Med slipning, grundvax, glidvalla och fäste blev jag mer eller mindre ruinerad så jag hoppas att de har koll på vädret uppe i Mora trots att jag lämnar in dem på hemmaplan. (Eftersom jag inte hinner fixa det uppe i Dalarna ändå)


Skärmdump från SMHI

Snöfall känns inte som något idealiskt före men jag är tacksam om det åtminstone inte blir kallare än vad som förutspåtts. Men de där glasögonen som jag funderat på att köpa halva vintern kanske skulle ha varit en bra investering...

Ikväll har jag testat något för första gången. Att göra egen sushi!

Efter en rask promenad tillsammans med Linda i bitande kyla så blev jag bortskämd och fick hoppa rakt in i middagsproduktionen. Egen sushi stod på schemat och lax, avokado, gurka, morötter, wasabi, ris, och de här sjögräsbladen som jag inte vet vad de heter rymde hela köksbordet. Det märktes att mina vänner hade gjort detta förr.

Jag är väldigt imponerad av alla råvaror, detaljer och över hur fina sushibitarna blev. Och smaken sen, sensationellt gott och häftigt med hemlagad sushi. Mitt i vintern också, lite otippat men väldigt trevligt!


Sushikock för dagen...


Min rulle med favoriterna lax och avokado


Resultatet!

Jag åkte hem lite tidigare från jobbet för att hinna med ett sista träningspass innan tjejvasan. Det blev lite snabb styrketräning och genomgång av skidåkarmusklerna.

Styrketräning, 45 min

10 min uppvärmning på spinningcykel. Förvånad varje gång att det är så sjukt jobbigt på så kort tid.

Lats drag, 39 kg, 2 x 8 rep, 45 kg 6 rep.
Triceps kickback, 6 kg-hantlar, 3 x 10 rep.
Benböj, 20 kg, 40 st.
Utfall, höger & vänster, 20 kg, 30 st.
Rygglyft, situps, plankan - tre varv.
Armhävningar, 10 tå och 10 knä.

Sen hann jag inte mer ikväll.

Längdskidor, 1 tim 7 min

12 km.

Ikväll var det lite kallare igen och frosten bet sig fast i håret och vinden ven i öronen. Trögare än någonsin i spåret men känslan var trots det positiv. Så härligt det är när det goda humöret håller i sig. Att detta pass motsvarar en åttondel av Vasaloppet känns inte skrämmande utan överkomligt.

Fokus på stakning och jag fick upp pulsen rejält på att köra korta stakningsintervaller blandat med "vanlig åkning" runt två olika spår. Känning i knäna idag igen, både muskulärt på ovansidan och även i leden som är överrörlig och det kändes lite instabilt...

Medelpuls: 168
Maxpuls (under passet): 184

Jag ska inte tjata mer om hur fantastiskt vackert det är i skogen och i skidspåret men lägg bara till att det var stjärnklart och att snön knarrade så där som den bara kan göra när det är riktigt kallt ut... Underbart!


Snöig, svettig och snorig...

Med dagens pass är jag uppe i 42 mil. Det är ju riktigt bra. Nöjd. (Och ytterligare tre mil är planerade på lördag i och med Tjejvasan)

...försökte ta revansch mot köket och fick för mig att göra semlor så här på kvällskvisten.

Jäsning har aldrig varit mitt starka kort (ligger visst i familjen, eller hur brorsan?) men de blev åtminstone fina, goda och saftiga ändå.



Med hjälp av lite grädde i mitten så ser den ju inte lika platt ut...

PS. Jag har inte börjat kolhydratladda ännu, det bara verkar så.

Det är så skönt att vara fokusera på skidåkning och inte stressa över att träna en massa annat. Det innebär mer fritid till mig och allmänt mindre jäkt.

På väg hem från jobbet blev jag helt otippat sugen på korv och makaroner som jag inte ätit på flera år. Efter en snabb inventering så hittade jag kycklingkorv i frysen och ett oöppnat makaronpaket längst inne i skafferiet så det var bara att sätta igång.

Men det blev ingen lyckad matlagning idag... Först brände jag löken och strax efter även korven. När jag skulle ta fram krossade tomater (som jag dock inte hittade men klarade mig utan) så lyckades jag tappa ut ett sockerkar från skafferiet och fick socker över halva köket. Makaronerna kokade samtidigt över och stuvningen blev klumpig och när pastan skulle ur durkslaget så satt det fast som en klump och hälften hamnade på spisen och brände fast i plattan.

Nästan konstigt att det smakade riktigt bra trots omständigheterna.

Jag fortsätter att jobba mentalt.

Att visualisera målet:


På med glasögonen och se målbågen i Mora framför mig.

Cykling, 60 min

Eftersom det närmar sig Vasaloppet och jag, enligt alla tips man kan få, bör köra långpass flera helger innan tävlingen, så ville jag utsätta kroppen för ytterligare belastning efter skiåkningen utan att få äta middag emellan. Jag åt dock en halv banan och drack lite varm saft innan jag bytte om till gymkläder och kastade mig upp på spinningcykeln i gymmet bara en kvart efter att jag kommit hem.

Körde sittande hela passet och med pulsklockan som guidning siktade jag på en timme med medelpuls på c:a 160. (Resultatet blev 159 så det var godkänt!)

Det var lite tungt, pulsen är mycket lägre än vid löpning (och skidåkning) men jag körde riktigt tungt periodvis och varvade snabba låtar med tunga även om jag satt ner hela passet. Nöjd, pigg och stark känsla efteråt.

Längdskidor, 2 tim 5 min

18 km.

Lite snopna stod vi en stund och tittade på de "nyspårade spåren" som bara var skoterspår, utan skidspår. Men det var för kallt för att tveka och vi drog iväg och gjorde våra egna spår. Trängdes lite med skotern som åkte varv på varv och pressade snön. Njöt i fulla drag av solen, snön och denna vackra vinter när vi i sakta mak snarare utövade stavgång/gick på tur än längdskidåkning.

Eftersom det var ljust och dessutom lika ospårat i alla slingor så testade vi en annan avstickare och jag börjar tycka att det är roligt att åka på okänd mark, speciellt när det inte går speciellt fort. En kort fikapaus tog vi också och fyllde på energi innan sista varvet på 7 km.

En mjuk runda totalt utan någon direkt teknik men det blev åtminstone ett par timmar i spåret och säkerligen träning ändå. Kändes lite muskulärt i knäna, som jag inte känt förrut men annars så gick det bra.

(Ett litet ofrivilligt avbrott fick vi när vi hittade skotern på ända och försökte hjälpa föraren (som klarat sig oskadd) att lyfta skotern, starta den och få upp den med fäste igen. Otroligt mycket snö i skogen, nästan midjehöjd om man sjönk igenom.)

Ytterligare en helt fantastisk dag i detta vackra vinterland vi har!

Det var kallt imorse och även snö i luften några timmar på morgonen men innan vi kom iväg till skidspåret så hade det börjat spricka upp. Tolv grader visade bilens termometer innan vi klev ut.

Jag känner mig så lyckligt lottad som får vara ute i naturen och insupa alla intryck i skogen och uppleva energin som är så unik friluftslivet.

Otroligt vackert och mobilen gör det så klart inte rättvisa men självklart är all denna nysnö som kommit sista dagarna fluffig, mjuk, vit och ren och gnistrande i solens strålar. Som ett sagolandskap...

Fika, massa snack och planerande om framtiden, äventyr och semesterplaner med fina Emelie under eftermiddagen.

Firandet av min födelsedag (förra helgen) har fortsatt under lördagskvällen hos ett par goda vänner och jag har blivit både bjuden på denna underbara middag och även uppvaktad med en spännande present som förtjänar ett eget inlägg framöver... en väldigt trevlig kväll! 

Otacksamma mobilbilder med blixt men ändå:


Kyckling med gräddig balsamicosås!


Vitchokladmousse och hallon

Simning, 60 min

Inspirerad av Mästarnas mästare (som gick på svt play hos mig igår) fick jag ett sug efter simning och det, mina vänner, händer inte särskilt ofta (aldrig). I min nya baddräkt ser jag dock mer inspirerad ut av Thomas Johansson än av Louise Karlsson men jag föredrar det framför baywatch-skärning.



För att dra ytterligare en Mästarnasmästare-parallell så upptäckte jag mycket bra kamp-låtar i programet. Det har även poppat upp i andra sammanhang, OS och även i ett travprogram. Liksom kämpa-vinna-gladiator-mäktiga låtar som skulle kunna få mig att skida på i Vasaloppsspåret när det känns tungt. Men hur ska man få in dessa låtar i min ipod...

Jaja, när jag väl bestämt mig för att kliva upp, sätta klockan på ringning trots lördagmorgon för att hinna till simhallen i tid och slippa trängas alltför mycket så var det bara att bita i det sura äpplet även om jag kände mig mer eller mindre dåraktig som helt ensam på Norrköpings gator kämpade mig framåt i snödrivorna och mot blåsten.




Väl på plats kändes det lite spännade, ovant och kul. Några längder bröstsim i motionsbanorna tillsammans med några gubbar. Blev sedan inbjuden över till en kvinnas bana och vi surrade lite och så vågade jag mig på att testa några längder crawl. Alltså nog för att jag inte kan crawla men muskelminnet talade i alla fall om hur jag skulle göra. Det bara fanns där utan att jag behövde anstränga mig. 25 meter kan fortfarande vara grymt jobbigt men jag försöker lugna ner simstilen och ta det lugnt och inte sparka så mycket med benen.... tiden gick, längderna förflöt, om än med mycket vila emellan för att få bort kallsuparna och ner den höga pulsen. Men det var roligt! Sällskapet av kvinnan byttes ut mot en man som tränade triathlon efter en cancerbehandling och vi simmade, flåsade och räknade längder och sedan kom Oskar som tränat med en kompis och körde sina sista intervaller på vår bana också.



"Bara fyra till", blev tio stycken. Och "bara fyra nu då", blev tio till. En timme i bassängen avverkades och även om jag tappade räkningen så tror jag att jag fick till en kilometer totalt varav mer än hälften var crawl. Mycket nöjd med det.



Jätteskön känsla efteråt!

Efter Stråkenloppet har det varit tufft med skidåkning. Det har rent ut sagt varit skittråkigt att nöta i spåret och det har känts som ett måste. Hemska tankar om att bryta, fuska, vilja bli skadad och att till och med strunta i att starta i Vasaloppet har föresvävat mig...

Men det börjar vända. Jag hoppas att det håller i sig. Jag tänker nu själv koppla greppet om mina tankar, min vilja och min inställning och hålla fast vid de sista positiva upplevelserna. Tjejvasan ser jag fram emot med förtjusning och inte i närheten av fjolårets nervositet just för att jag har gjort det tidigare och vet hur det går till.

Det är uppenbart att Vasaloppet kräver mental träning. Det har jag just läst i en artikel i Vasalöparen och tillsammans med övningar från Frida och så en uppfräschning av tipsen från "Bli en vinnare" tänker jag känna mig förberedd, lita på min egen förmåga och slutligen ta mig i mål i Mora. Så känns det faktiskt nu.




Välbehövlig läsning och mental förberedelse

Är så himla glad över min fina present från mamma och pappa. En superdupermysig och skön Houdini power houdi.

Lyxproblem är att behöva bestämma sig för en färg. Grönt var jag inne på först men blått skulle nog också passa mig. Beslut, beslut...

Längdskidor, 56 min

10 km.

Hela dagen har andats skidlycka och tankar på pannlampa, mörkerkörning och till och med ett mer eller mindre fattat beslut om att investera i glidvalla-prylar och en tro på min egen förmåga i det avseendet låg till grund för kvällens glädjande pass.

En överraskande inbjudan om skidpass gick före kvällens planerade tvättstuga och det var bara att kränga på sig de redan insvettade skidkläderna igen. Sällskapet yppade en en idé om stakningsintervaller och det var precis vad jag hade hoppats på.

Med glädjen för skiåkningen kommer viljan att utvecklas och att bli bättre. Min stakning behöver definitvt förbättras och slipas på. Med Therese goda råd i bakhuvudet och alla andra tips jag samlat på mig bokstavligen högg jag mig fram i spåret ikväll... och något lossnade. Det gick så bra, kändes så rätt, gick så fort och jag kände direkt att det var ett genombrott för min del.

Spåret var perfekt flakt och lagomt långt och temperaturen behaglig, snön vacker och så jag som kände mig som en maskin (precis som Therese beskrivit det) och outtröttbar. Uppskattar den mentala känslan mer än den fysiska just nu. Det har varit en djup svacka de senaste veckorna...

(Sedan var skidorna bakhala som attans och jag sträckte baklåret flera gånger när jag försökte diagonala i de backar som trots allt fanns men vem bryr sig om det när man kan staka?!)


Härligt härligt!

Det är i stort sett bara två veckor kvar nu... varav en vecka att träna och en att vila och äta.



Min skidåkning hittills under säsongen...

Total sträcka: 347,5 km

Antal pass: 27 st
under antal dagar: 20 st

Snittsträcka per vecka: 20,44 km (sedan 28 okt 2009)
Snitthastighet: 10,4 km/h

Förvånande få dagar trots snöläget och trots skidläger osv. Det behövs helt klart vardagsskidåkning...

Just nu bara sprudlar jag av glädje och har svårt att fokusera tillräckligt på att plita ner det i ord. Men jäklar vad jag har stakat ikväll. Och känt mig stark. Och inspirerats av den här tjejen och känt mig som en maskin jag också. Och njutit av skogen igen. Och mörkret!

Ett hejdundrande skönt och lyckligt pass med stakningsintervaller och känslan av: "Jaha, var det så här man gör!"

Idag älskar jag skidåkningen! Och är så tacksam för att jag känner så.


Skogen är mysig, vit och ombonande...


...skidåkerskan väldigt glad,


..och skidorna var snälla och svarade på mina kommandon!

Roddmaskin, 5 min

Uppvärmning.
1 min, 1:55 sek/500 m
1 min, 2:10
1 min, 1:55
1 min, 2:15
1 min: 2:05

Riktigt jobbigt. Tycker att det är lite häftigt att bli (tillfälligt) trött och svettig på bara fem minuter.

Löpband, 45 min

Fem st intervaller om 2 min på 13,0 km/h. Däremellan 10,0-11,0 samt två korta 7,5 med 2,0 lutning.
Nedvarvning.

Har insett att jag behöver (eller hade behövt redan tidigare) öka konditionsdelen inför Vasaloppet. Det är farligt roligt med styrketräning annars.

Styrketräning, 25 min

Triceps, cc rep 23-27 kg, 3 x 10.
Rygglyft, 15 utan vikt, 20 med 5 kg-vikt (pb!), 10 utan vikt.
Bicepsrodd, 25 kg - 15 rep, 30 kg - 2 x 12, 37,5 kg(ökning!) x 8 rep.
Situps i stol, 3 x 30 (varav 30 med 5 kg).

Tjoho! Så himla glad att jag lyckades göra tjugo ryggresningar på rad med 5-kilosviktplattan. Och vågade öka på bicepsrodden, känner mig hur stark som helst där. Skön känsla!

Mer mumsiga presenter...

Underbar fin Åre-choklad och otroligt smaskiga hembakade chokladmuffins.

Den senaste tiden har jag lekt med tanken att jag skulle kunna köra Tjejvasan på lördagen veckan innan Vasaloppet, som ett bra långpass och träning. Det känns som en bättre och bättre idé att få vara på plats i Mora, känna på stämningen och om det bara är hälften så roligt som ifjol så tror jag att det blir en positiv upplevelse att ta med inför det stora äventyret...


Inför starten ifjol...

Problemet är bara att jag är van att vara ute i god tid och nu har anmälningen stängt. Typiskt! Jag har gjort lite efterforskningar och efteranmälan kan dock ske kvällen innan på plats i Mora så jag hoppas med lite tur kunna hitta någon som kan hjälpa till med detta. Eller om någon har en startplats att sälja? (Hör av er!)

På söndagen går även öppet spår då Frida, Ullis och kompani ska köra så jag hoppas kunna heja och se deras målgång och få glädjas med dem efter bedriften.

Så nu har jag två spännande skidhelger framför mig..!

Firandet verkar aldrig ta slut!

Idag har det fikats semlor och uppvaktats på jobbet. Bl.a. presentkort på Intersport vilket känns mycket passande. Får kanske investera i några glidvallor nu...

Längdskidor, 1 tim 29 min

15,5 km.

Jag har haft en fantastiskt skön viloperiod och idag så kände jag (för första gången på länge) ett litet pirr i magen inför kvällens planerade skidpass.

Mitt sällskap hade rekat fram ett nytt (för mig) spår och enligt uppgift så var det "något mer kuperat". Dock har jag en förkärlek till uppförsbackar och en hatkärlek till nedförsbackar där jag ofta känner mig besegrad av en rädsla för okända kurvor, sliriga spår och alltför höga hastigheter.

Daniel var en klippa och gjorde mig sällskap hela kvällen trots att han besitter högre hastigheter än vad jag kan prestera. Vi körde varv på varv och tiden bara försvann. Det var grymt roligt med tuffa saxbackar och en lång seg brant som fick upp pulsen rejält. Jag fegade i utförsbackarna och tappade lite fart på att bromsa och tveka men blev i alla fall mer vågad ju fler varv vi åkte.

Jag fick återigen bevisat för mig själv att det är något extra att köra i mörker med elljus runt omkring. Dessutom några partier med trasiga lampor så man fick mer eller mindre kasta sig ut i mörkret och kunde snart skymta spårens isglimtar i natthimlens sken.



Snön började falla efter några varv men det gjorde ingenting. Förvånande nog gled mina skidor bättre än nånsin och jag kände mig bara uppfylld av lustkänslan av att det är roligt att åka skidor igen!

Fem gånger 2,6 km avverkades men vi ville ha mer...

Så stavarna kastades åt sidan och så körde vi hela varvet en sista gång med tekniktänk på diagonalåkning och det var en häftig känsla att ta backarna enbart med benkraft och med kvällens skönaste skratt så spurtade vi sista sträckan och avslutade ett grymt välbehövligt skidpass!

Maxpuls: 187 (c:a 91%)
Medelpuls: 167

Jag känner att jag är och har varit dålig på att ta hand om mina skidor.

Inte nog med att de är lemlästade sedan några turer tillbaka de får dessutom alltför sällan någon glidvalla på de stackars belagen...



Därför är jag extra tacksam att de gled så fint ikväll och gav mig en underbar tur och skidlycka igen!

Delad glädje är dubbel glädje. Det går inte att undgå Therese lycka för skidåkning i bloggen. Jag blir glad rakt igenom och så himla glad för hennes skull! Grattis till nionde startled!

Inte nog med att jag blivit uppmärksammad här på bloggen, fått hundratals grattishälsningar på facebook och per sms, fina mejl, telefonsamtal, riktiga brev och blomstercheckar så fick jag en hel drös med presenter i helgen.

Bl.a. en galen present av galna cykeltjejer med respektive:



En startplats i Halvvättern den 13 juni och en superfin cykeltröja. Allt genom Ride of Hope, till förmån för Barncancerfonden.

Det blir alltså ett uppvärmningslopp för mig innan Vätternrundan som jag kör tillsammans med tjejerna. Stort TACK vänner!!

...och som bonus en väldigt fin kärleksförklaring från Lina i Luleå.

Nu när min stora dag är förbi kan jag återigen fokusera på det stora äventyr som ligger framför mig... Vasaloppet.

Eftersom jag har mycket funderingar kring hur det ska gå så är det ju intressant att man på vasaloppets hemsida faktiskt kan ta reda på det, redan innan man åkt.

http://www.resultat.vasaloppet.se/vasa/prediction

(värt att notera att min åktid ökar med c:a en minut efter att ha fyllt år i helgen)

Och idag blir det mer av den här varan...


(Det syns lite dåligt, men jag tror det står 25...)

Det var lite tyst från mig igår och det beror på att jag hade händerna fulla i stort sett konstant från att jag vaknade...

Om jag ska omvandla det till träning så såg det ut ungefär så här.

Styrketräning:

Förflyttning med tunga vikter.

 

Mental träning:

Planering av matlagning och förberedelser.




Lunchpaus:


Lax, saffransris, Bimdressing och tre små sallader.


Uppladdning med inresta goda vänner från Luleå och Norrköping!


Lungkapacitetstest:

Uppblåsning av ballonger.



Middag:



Träningspepp, snack om framtiden och nya äventyr:


Bl.a med träningsbästisarna Lina, Anna och Malin!

Svettigt dans-pass:



Vadträning:

Höga klackar i c:a 9 timmar.

En klar fördel (beroende på hur man ser det) med att vistas hemma hos föräldrarna.


Pappas hemlagade tjockpannkaka igår.


Glass med maränger! Nu har jag tagit igen detta...

En liten tjuvkik om vad som pågår hemma hos mina föräldrar just nu...





Mat i stora lass...

OK, det blev inte totalvila trots att jag nu befinner mig i Sundsvall. Hittade till min stora lycka en lucka som dessutom matchade ett station/medel-pass på Friskis och Svettis. Tur att jag packat ner en uppsättning gymkläder.

Stationsträning, 90 min.

Uppvärmning i Friskis stil. Styrka i form av planka, armhävningar (30 st på raken brände vi av bara så där), situps, sidoplanka, benböj osv. 

Fyra stationer med vardera lösa viktplattor, gummiband, stång med vikter och en stepupbräda med hantlar. Sedan roterade vi massa varv och gjorde olika övningar varje gång med de olika vikterna/hjälpmedlen. 

Det gick att göra grymt tungt om man ville och jag tränade sida vid sida med en kille, några år äldre än jag, iklädd fotbollskläder som jag bestämde mig för att utmana (om än bara tyst i huvudet). Vi körde samma vikter på allt utan benböj, rodd och frivändningar där jag tog tyngre stång än honom. En liten inre seger för mig och mitt psyke.

Sedan mer styrka, hop och lek varvat med kombinationsövningar (typ dans, dans, benböjm upphopp, dans, dans) som brände bra i benen. Dessutom riktigt roligt att få röra sig lite till dansmusik med bra takt.

Det är lite tråkigt att så fort jag skriver ett inlägg med rubriken som ovan så känns det ofrivilligt och det finns alltid en anledning till varför jag inte tränar. Kollade på programet om Anja Pärson, "I huvet på Anja" och hon förklarade det så bra. Hon sa ungefär att träningsmänniskor (inte för att jag jämför mig med en elitidrottsman men ändå) alltid tänker träning och att om man ser på film en kväll så är det vila och då finns det ett syfte med det och målet är att lyckas med träningen dagen efter...

Jag vet inte om det är bra eller dåligt att tänka så. Nu kommer det (oavsett jag vill det eller inte) bli betydligt mindre träning några dagar framöver och definitivt ingen skidåkning och jag har bestämt mig för att uppskatta den tiden och inte känna stress. Vila behövs och kanske kan trolla bort något av den negativa stress som jag känt kring skidåkningen på sistone.

Något som är tröstande med det hela, även om jag önskar att de slapp gå igenom det, är att både Frida och Ullis har uttryckt liknande känslor kring vasaloppsträningen. Själv önskar jag ofta att det bara vore över. Eller så funderar jag till och med på att dra mig ur och tänker att man ska göra det man tycker är kul - inte utsätta mig för den hemska, långa idiotin som jag (ibland) tycker att Vasaloppet verkar vara.

Så lite vila är nog behövligt. Våga prova.

Ikväll har jag uppmärksammats av goda vänner, blivit bjuden på superfin libanesisk mat och firad. En väldigt trevlig kväll! Tack!


Libanesiska smårätter innan grilltallriken


Mys med tjejerna...

Idag kan jag nöjt konstatera att 30 dagar har gått!

Jag har inte ätit den allra minsta lilla godisbit och inget fikabröd heller. Så skönt att känna sig hyfsat ren från den "skiten" men inte märks det på något annat sätt än i mitt huvud. Man hade ju kunnat önska att magen skulle vara platt och att armmusklerna skulle blivit synliga men inte...

Mina dagliga frestelser som jag är extra stolt att jag låtit bli:


Godiset som stått på hyllan i soffbordet. Hela månaden, utan att röra.


Lakrisal, i handväskan, nära till hands i 30 dagar. Utan att röra.


Chokladbollar, i skafferiet, mitt framför nosen, dessutom i en redan öppnad förpackning. Utan att röra.

Funderar nu på hur jag ska bete mig imorgon... fri från förbud.

Som det känns nu har jag åtminstone ingen lust att springa och köpa godis det första jag gör iaf. Men efter morgondagens jobb så har jag semester och det kanske är värt att fira med något gott. Vi får se...

Spinning, 60 min

Vår fd måndagsinstruktör var tillbaka med som vanligt helt grym musik till kvällens pass. Det går snabbt, är tungt och tiden bara försvinner.

Cross-trainer, 33 min

Allra mest umgänge med Elin, som stod på maskinen bredvid men att slå två flugor i en smäll är ju inte fel.

Nu är det bara två dagar kvar av godisutmaningen. Vad fort det har gått ändå!

Sugen på: Jag har redan bestämt att jag ska äta glass med maränger någongång inom en snar framtid när jag klarat dessa dagar. Mycket förvånande att det inte är godis som lockar.
Nöjd med: Att jag inte behöver äta något sött hela tiden. Att jag med mitt "förbud" inte ens behöver fundera/hitta anledningar/övertyga mig själv om att jag "förtjänar" osv... som det är så lätt för mig att tänka annars. 

Dag 28/30. (29:e är idag)

Fick överraskande sällskap idag av Daniel som precis införskaffat ny skidutrustning. Roligt med någon att åka med även om det var mer eller mindre knäckande när han hade hävdat att han inte alls var snabb och det var länge sedan han åkte och dålig rygg och bla bla... och sedan körde han så klart riktigt bra och snabbare än mig. Men jag skyller på att jag hade dåligt glid idag och var trött efter gårdagens stakning.

Han försökte släta över det hela genom att övertyga mig om att tjejer är mer uthålliga istället.



Längdskidor, 1 tim 8 min

12,5 km.

Eftersom spåret är så platt så blir det mycket fokus på stakning. Det går liksom inte tillräckligt fort att diagonala. Blev fort trött i armarna och axlarna fastän jag försökte tänka på att det är mage och rygg som ska jobba.

Fem varv blev det och jag kan inte sluta tänka på att jag ska åka 7-8 gånger så långt - om bara en månad!

Jag har de senaste veckorna letat, provat och sökt efter ett par nya långkalsonger och det har inte varit det lättaste. Med en kall och snörik vinter har det dessutom varit väldigt gallrat bland storlekar och märken.

Helly Hansen hade ett par som var gudomliga i passform och material men som tyvärr var alldeles för korta i benen och jag vill inte att det glipar vid fotknölarna när man ska ut i snön och försöka hålla värmen.

Nu har jag slutligen hittat ett par varma ullbyxor från Everest som är mjuka och varma, långa i benen och sitter bra i midjan (möjligen lite för höga för min smak men nu går det tydligen inte att få allt). Dessa invigdes idag på skidpasset och kändes mycket bra. Visserligen bara två minusgrader så inget eldprov direkt.



Inte så läckra, men varma åtminstone.

Havregrynsgröt!

Så här laddar jag inför dagens skidor. Massor av god frukost.

Har även provsmakat min äppel/fikon-marmelad från Brunneby Musteri och mums!

Go-middag och go-sällskap ikväll.


Oxfilé, potatisterrine med västerbottenost, portvinssås och vitlökssmör.


...och en nyttig fruktsallad till efterrätt.

Fläta får mig att dra paralleller med folkdräkt/Dalarna/skidåkning...

Längdskidor, 1 tim 48 min

17 km. (inkl transport i djupsnö till spåren)

Idag var det varmare ute! Trots att solen gömde sig bakom massa moln så visade termometern bara en ynka minusgrad och jag var lite orlig över dagens valla. Chansade på rött och jag är tacksam över att det gick vägen.

Kände mig dock törstig hela tiden och min lilla miniflaska om 25 cl tog slut efter de två första varven. 

Sommarpratarna Jens Lapidus och Björn Ulvaeus höll mig sällskap när jag testade att åka med ipoden för första gången. Tiden gick faktiskt fortare och jag glömde bort att snegla på klockan som jag gör annars hela tiden.

Idag var det fokus på stakning och åter stakning. Stakning med frånskjut börjar kännas bättre och bättre. Blev tom kallad för att skolexempel av en familj som pekade ut mig för sina barn: "Så där ska det se ut..." Jo, tack, det kan jag leva på ett tag!

Det var fredag och fikat hopade sig i berg på alla bord i min närhet. Det bjöds på hemlagad kladdkaka med kokos, en stående favorit. Semlor, mmm och wienerbröd, njae och så till sist tårta p.g.a. goda resultat. Tur att jag hade laddat med banan och kiwi!

Sugen på: Själva grejen med fredagsgodis, fast egentligen inte godiset i sig.
Nöjd med: Att motstå allt gott idag.

Dag 26/30.

Jag drog på mig rekordbyxorna och hann ner en snabbis till gymmet.

Cykling, 20 min

Detta är en nyfunnen favorit. Spinningcykel i gymmet, bra musik i lurarna och tungt motstånd! Riktigt jobbigt, svettigt och kul.

Styrketräning, 25 min

Hann med lite ryggövningarna för det är det absolut roligaste att träna.

Rygglyft m 5 kg, 3 x 10 st.
Bicepsrodd 25 kg 13 st. 32,5 kg (höjning) 2 x 9 rep.
Frivändningar, 25 kg (körde mellan rodden och tog helt slut) 3 x 5 st.
Triceps, hantlar 5 kg, kickback 2 x 10 rep.


Halvtighta och baggy på samma gång när man nästan har Anja Pärsson-lår...

Alternativa rubriker till kvällens inlägg:

Kvällen som började med ett halvt glas vin men slutade med PB.

Lilla mentala vasaloppet i mitt huvudet.

Nya byxor, nytt PB.

När jag gick en match mot tankemonstret och vann!

OK, så här började det... Jag stressade från jobbet och hann in i Stadiums provhytt och testade ett par byxor, betalade och sprang till bussen. En halvtaskig plan om att åka skidor gick i stöpet när jag nyvaken tog mig av bussen och landade i soffan för att uträtta ett flertal telefonärenden. Klockan tickade och latmasken vaknade i mig och mörkret hjälpte inte till att motivera till att ge sig ut på ett icke-upplyst spår för att köra längdskidor på egen hand.

Jag öppnade en flaska vin för att testa inför nästa helgs storinköp och efter ett par munnar rödvin kändes det inte optimalt att gå och träna. Även hungern började sätta in. Inga bra förutsättningar så här långt.

Men... närmare klockan åtta så bytte jag om till de nya byxorna och beslöt mig till sist att jag skulle göra ett nytt försök att springa eftersom det inte fanns några löpband lediga igår.


Nya favorit-byxor med mudd...

Löpband, 5 min + 55:15 min

Uppvärmning, 5 min. Tack och lov fanns det ett (!) löpband ledigt.

10 km. Jag var inspirerad av Lisa som regat 11 km på Funbeat, varav 2 km 10 km/h och 9 km i 11 km/h så tänkte jag att jag vill också. Det var flera månader sedan jag sprang en mil och jag hade en målbild. Till en början var jag lite nervös över att jag skulle känna av benhinnorna igen men det gick väldigt bra.

Redan efter tjugo minuter började det bli tungt. Mest mentalt. Jag räknade ner tiden och tyckte att det gick så långsamt... Jag hittade på att den här timmen motsvarande hela Vasaloppet och om jag skulle klara Vasan så måste jag klara den här timmen. Ner till trettio minuter kändes det som en halv evighet. Jag tänkte tillbaka till Lidingöloppet och försökte få den känslan av att springa sida vid sida med Lisa och av att jag skulle framåt - inte kliva av mitt i skogen.

Jag spelade rnb, rap och snabba tunga låtar som fick mig att hålla takten och jag gjorde som Frida och kopplade blicken på mina nyckelben och sträckte på ryggen och fokuserade på att sträcka fram höften och springa med lätta steg. Jag hann tänka att det är underligt att en halvtimme framför datorn går så fort men på löpbandet går tiden allt annat än snabbt...

När jag sprungit åtta kilometer på 45 minuter kände jag att det började bli överkomligt men var ändå nästan på väg att övertala mig själv om att 9 km var lagomt som "lilla Vasaloppet" eftersom det stora är 90 km. Nio kilometer tickade förbi och då insåg jag att det är typiskt mig att spara krafter.

Så nu var det bara att öka... och det gjorde jag. Det var roligt att springa men riktigt jobbigt också. Benen var tunga, det kändes i magen men glädjen inombords var större. Jag lyckades med PB på 10 km på löpband med mina 55:15! Tjoho!


Nedräkning från 60 min, blir 55:15 min.

Plus att jag nu har jag en positiv stärkande känsla att spara och ta med mig även i skidåkningen!

Istället för godis kanske man kan säga, så har jag nu två dagar i nära anslutning lagat både fiberpannkakor och kesoplättar.

Tillsammans med en klick turkisk yoghurt och hjortronsylt smakar det barnsligt gott. Enkelt också som det ska vara med vardagsmat/mellanmål.

Pannkakorna som blev över planerar jag att fylla med något matigt och äta till lunch eller middag framöver.


Frasig pannkaka


Fluffiga plättar

Mindre än en vecka kvar på min lilla utmaning och jag längtar inte ens efter att det ska ta slut.

Sugen på: Njae, inget. Ätit några russin bara.
Nöjd med: Avstod både kladdkaka och muffins utan problem. Clementin och kiwi är mycket godare.

Dag 24/30.

(Igår råkade jag ut för en ofrivillig vila igen när huvudet inte ville vara med. Dessto mer tacksam blir jag när det gått över och jag kan träna igen.)

Eftersom snön fullkomligen vräker ner avstod jag från skidförsök idag och trots det pratas om kaos och olyckor överallt så känner jag mig lycklig ner snön dalar. Det är så vackert och förstår inte riktigt vad det är att hetsa upp sig över, det är ju vinter och fullt naturligt. Jag passar på att njuta av det istället... även om det blev gymmet just ikväll.

Crosstrainer, 15 min

Jag hade egentligen planerat löpning 30 min innan kvällens pass men alla löpband var upptagna! Aldrig varit med om dylikt, irriterande.

Roddmaskin, 20 min

Körde 2:20-2:25 min/500 m och det kändes enkelt. Skön känsla att orka både med flåset och styrkan, knappt svettig. Väldigt olika beroende på dagsform känns det som.

X-fit, 30 min

Snön och trafikkaoset innebar dock att vi bara var fyra tappra deltagare på kvällens crossfit-pass. Dessto större fokus på oss som var där och det var omöjligt att maska.

Kvällens övningar bestod i stort av:
Benböj med hantlar och kickar.
Armhävningar på bänk.
Burpies.
Axelpress sittandes på boll.
Flies liggandes på boll.
Upphopp och benböj på bänk.
Bicepscurl m hantlar.
Triceps bakom huvudet på boll.
Fällkniv med bollen fram och tillbaka.
Planka på boll med magindrag.
Balans på boll, knästående.


Vackert och/eller besvärligt


Svettig och lycklig efter ett härligt träningspass.

Så är även dag 22 avklarad och timmarna tickar redan på dag 23.

Enkelt och svårt på samma gång nu. Det känns mentalt tråkigt och jag skulle vilja äta, bara för att. Vilket är en väldigt dålig anledning, så än låter jag bli.

Sugen på: Det mesta förutom smågodis(!) har lockat i helgen.
Nöjd med: Mycket frukt, mellanmål på jobbet och att jag hittar alternativa goda ting.

Dag 22/30


Apelsin, banan, turkisk yoghurt och nötter