tremil

Ojoj, nu har dagarna sprungit förbi igen. Men Luleå har bjudit på sommar, sol och värme och det har känts fel att sitta framför datorn.

Nedanstående bilder är tagna sent på kvällen när det fortfarande var för varmt att gå i långärmat, folk badade på stranden mitt i stan och himlen var blåare än blåast.

Det är omöjligt att inte känna lyckokänslor och pirr i kroppen när livet omkring mig är så vackert.

Onsdagen hade jag egentligen längtat efter i mer än en vecka för att få gå på sommarschemats enda yoga men nu blev det så att jag avbokade passet.

Mestadels för att sommaren hel plötsligt dök upp och alternativet att gå in på gymmet en ljuvligt solig och skön eftermiddag/kväll inte lockade så särskilt mycket men även så tänkte jag att kroppen kunde behöva riktig vila när jag nu sprang Blodomloppet igår till och med.

Det var en fantastisk kväll och jag önskade att jag hade haft en stuga och ett trädgårdsland att pyssla med eller en båt att åka ut med i skärgården och grilla eller någon att hyra och paddla kajak med. Men nu hade jag i alla fall inte mer än ett par minuters gångväg ner till vattnet och en skön gräsmatta att ligga på. Segelbåtar gled förbi och det luktade grillat frn bostadsområdet. Jag läste bok och målade om ett loppisfynd från helgens besök i Svartöstan.

Middagen intogs också utomhus och trots att klockan var runt åtta så var det varmt nog för tshirt och bara ben. Jag åt en fantastiskt god sallad med rödbetor, getost, jordgubbar, körbärstomater, sockerärtor, avokado och en massa grönt toppat med balsamico.

Ojoj, det här blev en mer annorlunda tisdag än jag hade planerat. Men roligt!

Genom jobbet hade vi tidigare haft möjlighet att anmäla oss i lag till Blodomloppet men jag hade tackat nej på grund av min obefintliga löpträning. Dessutom har jag någon snedvriden bild av att jag inte tycker att det är "någon idé" att springa de här kortare folkliga loppen utan lockas av mer rejäla utmaningar - men allt detta är ju bara i mitt huvud.

Idag fick jag höra att det fanns platser kvar till kvällens lopp eftersom några inte kunde komma till start och jag lockades att följa med och promenera den kortare banan (6 km) i finvädret. Det kändes som en bra idé när jag hade vilodag och kvällens planer redan ändrats...

Jag gjorde sällskap med en kollega och vi var så himla fint samspelta och hade väl bara tänkt jogga lite i början men det var perfekt att hålla ner farten och istället orka lite längre. Jag brukar vanligtvis springa för fort och då inte orka särskilt länge och inte har jag skalle för att kriga heller. Så vi sporrade nog varandra och höll i ganska bra och sprang nästan hela rundan. Vi gick i några små uppförsbackar och sedan joggade vi vidare. Så mycket prat blev det inte men jag fick fram lite musik på min iphone som jag poppade och blev glad av. Solen gassade och det var en underbar kväll (med undantag för att vi sprang förbi en man som ambulansen gjorde återupplivningsförsök på - håller alla tummar att det slutade lyckligt trots allt) 

Så då har jag avverkat ännu en löptävling - bara så där. Och med ett leende på läpparna.

Kvällen har såklart bjudit på fotboll - och grillning som sig bör till EM-festen. Men jag hann även nyttja finvädret som kom till kvällen och åkte upp till underbara Ormberget för att träna och njuta av skogen i drygt fem kilometer. Sedan kändes det som att det var dags att erövra slalombacken för första gången i år. Det blev två vändor och inte riktigt hela backen men det blev totalt mjölksyretjut i benen ändå och nu har jag i alla fall ett utgångsläge. Och... det är fortfarande roligt. Det viktigaste!

PS. Det var alldeles för varmt med jacka idag. Jag fungerar inte bra när det blir för varmt.

Varför har jag fått för mig att jag inte ska äta som vanligt och hitta på "förbud" vad gäller kosten helt plötsligt?

Jo, det har nämligen vuxit fram en känsla av det finns en del livsmedel jag vill undvika:

Charkuteriprodukter.
Kyckling.
Köttfärs.
Korv.
Massproducerat kött i allmänhet.

För mig är ovanstående ofta enkel snabbmat och av gammal vana kan jag alltid slänga ihop en middag om jag bara har det ena eller det andra hemma. Jag har också haft ett (felaktigt) tänk om att varje måltid måste innehålla någonting köttigt (istället för proteinrikt).

Det ledde då in tankarna på en vegetarisk kost. Och jag har länge tänkt att jag borde.

Dessutom vill jag göra ett riktigt försök och skapa mig en egen uppfattning och hur det faktiskt är att äta med dessa begränsningar, tyvärr tycker jag att veg-mat har en stämpel om att den varken är så rolig eller god och den hoppas jag kunna ändra på för egen del.

Så i första hand handlar det om en prövotid om en månad för att tvinga mig själv att tänka efter och faktiskt se till att jag får i mig näringsrik och god mat utan att slentrianmässigt äta kött, fisk eller fågel. 

Det känns som att det handlar mer om miljön än djuren för mig. Jag kan till exempel efter min utmaning (tror jag idag i alla fall) tänka mig att äta vilt kött och (bra) fisk och utan att ha tänkt särskilt mycket på det känns det ändå rimligt att djur dör för att vi människor ska få mat. Men det är något med köttindustrin idag som känns otäck, äcklig och gränsen går väl där någonstans för mig att djur inte ska födas upp på löpande band och enbart med ett vinstintresse och att de redan när de föds betraktas som en produkt och knappt räknas som en levande varelse.

Och så är jag faktiskt medveten om vilken fin vinst det är för miljön om jag äter vegetariskt istället för kött. Det kan jag inte blunda för. Så det här handlar nog egentligen om att jag vågat öppna ögonen lite mer och faktiskt tagit till mig av fakta.

Startade söndagen med hotellfrukost. Tack och lov äter jag vegetarisk frukost utan att tänka efter för annars hade det kunnat vara i farozonen när jag är trött, vimsig och bara tar för mig utan att tänka helt klart.

Och sedan fortsatte hela söndagen med ätande. Fika på stan med föräldrarna. Födelsedagsfirande i kubik när Helena hade bakat minst sju sorters kakor plus tårta till dotterns fem-års-kalas. Tack och lov kan man även fika och smaska godsaker utan att behöva tänka vegetariskt.

Trots vissa svårigheter att hitta en söndagsöppen restaurang som serverade någon av mig godkänd vegetarisk meny(eller åtminstone enstaka rätt) så hamnade vi till sist på Baan Thai och min lycka blev total när min mat serverades. Den godaste maten jag ätit på mycket länge. En currygryta med massor av perfekta frasiga grönsaker som bara smälte på tungan och jag satt fånigt leende hela kvällen.

Därmed kan jag bocka av min första vecka med vegetarisk kost. Det har gått över förväntan! Det har varit gott, kul och jag är väldigt taggad att fortsätta.

Jag tog med mig mamma på morgonyoga och startade dagen med att arbeta igenom kroppen med fokus på ryggen. Det var en skön start.

Dagen fortsatte med solsken, loppis, fika, konsert, pizza, skogspromenad, libanesisk middag och vin.

En himla bra dag.

Mamma och pappa var mina premiärgäster när jag nu skulle bjuda på vegetarisk mat. Och... till saken hör att min far är den mest petiga och tråkiga (men ändå världens bästa) att bjuda på god, annorlunda, smakrik mat. Han uppskattar bara det allra enklaste, rena smaker och saker han ätit förrut. Salt är nog den enda kryddan som går igenom. Han var skeptisk men ställde upp på att jag skulle laga kvällens middag. Jag anpassade mig och gjorde en relativt snällt smakande middag som påminde om "vanliga tallriksmodellen" och dessutom enkel för mig att tillaga.

Bulgursallad (med tomat, paprika, championer, persilja, purjolök)
Stekt halloumi
Färsk grön sparris med rapsolja och grovsalt
Fetaoströra (creme fraiche, fetaost, salt)

Alltså min pappa tyckte det var gott.
Min pappa bad om mer.
Min pappa skrapade tallriken ren.
Jag var stum av förundran och det var så himla kul. (Jag tyckte också det var gott. Sparris är ju en riktigt fin delikatess!)

Till efterrätt åt vi svenska(!) jordgubbar. Och det tyckte samtliga vid bordet var fantastiskt gott.

Jag har föräldrabesök över helgen och medan de packade upp hann jag jogga ett litet varv i solen (och blåsten). Jag tycker att det är så himla befriande att jag fortfarande väljer bort puls, tidtagning och allt vad klockan eller GPSen nu kan visa. Förut var det en bra sporre men just nu känns det mer som ett stressmoment. Jag sätter nu ena foten framför den andra och försöker bara njuta av det. Vara närvarande utan några måsten. Jag vill säga att det går rätt så bra. För det är ganska kul att ge sig ut nu. Även om det inte går fort.

På en till synes oplanerad dag dök det upp en förfrågan om jag ville hänga med och grilla. Om jag ville?! (Det är det bästa jag vet!) Gummistövlarna åkte på, mat inhandlades och sedan blev det sightseeing light (jag kan fortfarande väldigt lite om den stad jag bor och lever i). Det sprack dessutom upp och solen tittade fram på vägen. Tre-våningsgrillade majskolvar, championer, porto bella, zucchini, paprika och halloumi. Kokkaffe, jordgubbar och choklad till efterrätt. Så himla gott. Sverige är fantastiskt fint. Bra nationaldag.

Jag tycker att det är så himla befriande och skönt att springa i det här vädret. 10 grader. Regn. Frisk luft. Lite folk ute. Perfekt motivation att sätta ena foten framför den andra. Försöka hoppa över en för lång vattenpöl. Stänka. Plaska lite extra och det gör ingenting för jag är redan blöt.

Små små framsteg. Det kändes kul och bra idag med. Varvar fortfarande med lite gång emellanåt. Det får vara så.

Ett litet sammandrag så här långt.

I söndags började jag och då kokade jag storkok och improviserade hejvilt med kryddor i min gjutjärnsgryta. Det var morötter, palsternacka, lök, kidneybönor, vita bönor och kikärtor. Grytan serverades med ris.

Samma rätt åt jag till lunch igår och på kvällen gjorde jag en svampomelett med lite borgmästarost (som började bli gammal). 

Idag åt jag jordgubbar med mjölk till lunch (sommarkänsla!) och kompletterade med ett hårdbröd + avokado + keso. Ikväll har jag lagat en ost- och purjolökspaj med fullkorn.

Alltså det är så himla roligt att laga mat. Och att nu följa ett vegetariskt tema och tänka lite extra på vad jag äter känns så bra och rätt. Och jag är så glad för all respons jag fått. Tack!

I allra sista minuten så lyckades jag norpa åt mig en reservplats på Funktionell cirkelträning och det är jag så himla glad för.

Jag älskar den här träningstypen. Det är jobbigt, det går fort, det bränner, man byter övning, hoppar, flåsar, det svider och olika muskelgrupper varvas bra.

Idag körde vi:

Liggande rodd i TRX
Båten med sidorotation m pilatesboll
Anja Pärson-svingar m KB (8 kg)
Dips mot bänk
Enbens-upphopp på bräda x 2 (vardera foten)
Knäböj med axelpress en arm hantel
Löpning med små hopphinder
Fällkniv bak till liggande pilatesboll raka ben
Armhävningar på medicinboll
Bicepscurl m axelpress
Jämfotahopp upp på bräda m tempo

Steg ett: Handla hem vegetariska produkter att fylla upp kyl och skafferi med.

Det gäller ju att det finns bra och goda grejer hemma när man tränat och är hungrig och vill laga mat snabbt och enkelt.

Än så länge är det ingen brist på fantasi i alla fall. Jag tänker vegetariskt och kommer på mer och mer goda grejer jag vill laga och handlar bara mer och mer saker. Jag har redan varit i fyra olika affärer och handlat med mitt vegetariska tänk. Det är så kul!

Jag misstänker dock att en negativ sida med att handla så mycket (mer än innan) färska grönsaker (bland annat) till ett singelhushåll är att det finns en risk att maten blir gammal och dålig. Planering brukar inte vara min sämsta sida men just nu handlar jag lite ostrukturerat men jag kör på och så får vi se hur det går...



Tur det finns konserver också...

Tjoho! Nu har jag hittat det där pirret igen. Som när man i hemlighet går och bär på något. När man bestämt sig och det är spännande och tankarna dras dit hela tiden fast man egentligen borde göra något annat. Ja det känns nästan som en liten förälskelse.

Min handlar om mat.

Jag har nämligen lääänge tänkt att jag borde äta mer vegetariskt. När jag började skriva den här bloggen försökte jag äta vegetariskt en gång i veckan och då gick det bra men sedan tappade jag bort det.

Jag har hört att vi svenskar egentligen bara har en enda vegetarisk rätt som "alla äter och känner till" och det är pannkakor men det dumma är att jag har börjat piffa upp mina pannkakor (eller våfflor för den delen) med lite matiga tillbehör och förutom bra grejer som spenat, ost, nötter så brukar det även bli parmaskinka eller kyckling. Nu ska det bli ändring på det.

Kort om upplägget:

Äta "vegetariskt" under en månads tid.

Jag tänker äta mjölkprodukter. Och ägg. Och så funderar jag på om jag ska få äta fisk också. Eller åtminstone några "bra" fiskar. Räkor? (Tar gärna emot synpunkter där.)

Jag tänker också att jag kan äta kött så länge som det är vilt eller ekologiskt, dvs från välmående djur.

Ok, det känns lite dumt att jag hittar på detta just nu under bästa grillsäsong - men färska championer och halloumi är favoriter på grillen faktiskt. Tror att denna tidpunkt är så bra som någon.

Jag har mycket tankar kring detta och jag kommer skriva vidare om utmaningen och om mina varför, hur och så vidare. Jag hoppas och tror att bloggen blir ett bra bollplank med tips och idéer.

När man sitter inomhus i hemmets lugna, varma och trygga vrå så känns det ofta gruvsamt att ta sig ut. Och speciellt om det är mörkt, om regnet smattrar på fönstren eller om suset av en kraftig vinden ljuder genom  ventilationssystemet så kan det kännas lite extra motigt. Idag hade jag även en känsla av begynnande förkylning i kroppen och har hostat mig igenom den senaste veckans nattsömn.

Men... det var ändå något med det lilla ljus som sipprade ner mellan molntussarna som tungt hängde ner med sitt evigt droppande regn. Det lockade på mig och med ett nära minne från fredagens skogsbesök så kunde jag inte göra annat än att leta reda på kläder från vinterns skidåkning för att matcha dagens temperatur och snöra på mig löparskorna ovanpå skidstrumporna i ull.

Det blev som vanligt en förhandling med mig själv om hur långt eller kort men jag märker att jag börjar bli snällare med mig själv och mer tillåtande. Det känns bra. Det skiljer dock alltid mycket mellan min egen första vilja om hur långt jag skulle vilja springa jämfört med hur det faktiskt kändes och med hänsyn till hur kroppen svarade när andhämtningen blev snabbare och benen skulle lyftas lite högre och ta mig lite längre fram så kom jag under resans gång fram till att det var alldeles perfekt med fartlek utan tider bara för att hitta glädjen och att gula slingan, mitt gamla välbekanta skidspår på 5,4 km räckte alldeles lagomt idag.

Idag var jag helt övertygad om att dropparna som kom från himlen ovanför mig var fyllda med ren och skär energi.

Nu har alltså ännu en helg gått förbi och inte helt obemärkt. I fredags hade vi halv friluftsdag med jobbet och eftersom jag hade ett finger med i spelet så blev det uteaktiviteter, skogshäng och fika. Vi hade bokat en gruppaktivitet på Ormberget med samarbetsövningar som var riktigt riktigt roliga. Men så lyckades ju min grupp med alla tio uppdragen och fick vinna tävlingen så det gjorde det hela ännu lite skojigare.

Skogsluft, stigar och sol gjorde att jag fick energi, lyckokänslor och spritt i benen. Jag ville bara hjula och springa omkring och skrika glädjetjut. Så himla härligt!

I övrigt så hann jag med mycket trevligt i vår huvudstad.

-Träffa bror + flickvän + katter och se deras nya lägenhet.
-Träffa gammal vän och bli bjuden på lyx-lunch-lasange
-Shoppa på Moderna Museet
-Äta på omtalade och hyllade (åtminstone i bloggvärlden) Blueberry
-Se kändisar
-Han byta några ord med bloggisar (Sara och Åsa)
-Kolla in Nike Run och deras löp-event på Intersport Drottninggatan