tremil

Oj, vilken lördag!

Jag hade anmält mig till Inpuls tre-timmars-spinningen så fort jag hörde talas om den. Främst för att Lina skulle vara med och instruera tillsammans med sin kollega Richard. Men i bakhuvudet hade jag mina funderingar på om jag verkligen skulle gå. Jag visste inte hur huvudet skulle reagera på tre timmars träning och jag vet att jag haft en tendens att få huvudvärk vid hård träning och att det förmodligen också kan hänga ihop med vätskebrist och saltbrist. Jag har ju som mål att bara träna för att jag vill och för att det ska kännas kul.

Jag hade dessutom huvudet fullt av förberedelser inför lördagskvällen när jag skulle bjuda in till försenad inflyttningsfest hemma hos mig. Jag var egentligen inte orolig för själva träningen eller prestationen eftersom jag vet att jag kan cykla flera timmar i sträck och kunde därför ganska snabbt bestämma mig för att ända hoppa på utmaningen och cykeln och eventuellt kliva av om jag helt enkelt kände för det...

Men vilken helomvändning för min inställning. Lina hann knappt påbörja passet med massor av ösiga låter från programmet "Så mycket bättre" och jag kände energin och glädjen i hela kroppen. Alltså jag kan inte beskriva hur snabbt tre timmar gick. Underbar musik, fantastiskt bra ihopsatt program, glädje, pepp, vänskap och styrkan jag kände i kroppen.

Trots att jag inte fegade så orkade benen trycka på och jobba till musiken. Jag var i den typiska cykel-bubblan som Lina brukar prata om. Jag hade inte en tanke på att sluta och det var jättekul att få dela dagen med bl.a. Lina, CM, Micke och Linda.

Jag har lånat bilder från Lina







Tack underbara instruktörer för en kanon-utmaning!