LIDINGÖ TJEJLOPP, THE LONG STORY

Min Lidingö-helg startade redan i lördags då jag och Elin tidigt som sjutton åkte buss upp till Stockholm. Hon skulle springa Lidingöloppet, 30 km och jag skulle heja på. Det var en härlig, varm och underbar höstdag. Jag tror att det var bra för mig att vara på plats och känna av spänningen i luften redan dagen innan. Jag hann åka gratisbussen från Ropsten ut till Lidingö, lokalisera mig och hämta ut nummerlapparna, kolla in starten och målet.



Timmarna gick fort och jag hade fullt upp med att försöka hinna med att följa de jag kände på plats. Här och var skymtade bekanta ansikten upp, både i publiken och i spåret. Det var en riktigt folkfest. När jag stod i mål och såg alla tappra löpare, ömsom gåendes, ömsom springandes grimagerande och med kramp eller de som gav allt i en sista spurt blev jag så rörd, vilken bedrift!


"Mina" två löpare som jag är riktigt stolta över!

Sprang på två Göteborgare, Andrea och Erika. Jag är djupt imponerad av Andreas prestation och den kan ni läsa mer om här. Erika skulle, som mig, springa tjejloppet och avklara Tjejklassikern dagen därpå.


Blogg-Andrea (Löpning och livet) Erika från Göteborg

Så blev det en relativt lugn lördagkväll och en skön, välbehövlig sovmorgon på söndagen. Vi hade tillgång till en egen lägenhet så jag kunde i lugn och ro äta frukost och förbereda mig för vad som var på gång. Morgonsolen sken in och skvallrade om ytterligare en fin dag.

Vi var på plats drygt en timme innan start och allt gick enligt planerna. Noterade att det var betydligt mindre folk i omlopp jämfört med dagen innan.


Chipet ska sitta på skon för tidtagning

Jag mötte upp Lisa (som jag träffat via FunBeat - underbara träningsvärld) och det visade sig att vi skulle starta i samma startled. I mitt tycke så är Lisa mycket bättre än mig på att springa och hon har registrerat snabba rundor i sin träningskalender så jag var något tveksam när hon föreslog att vi skulle göra sällskap under loppet. Vi kom dock överens om att jag skulle göra ett försök, eftersom hon varit förkyld under veckan som gått och fortfarande hade hosta och kände sig något nedsatt, och hon lovade att hon skulle springa iväg om det skulle gå för långsamt.


Jag och Lisa, innan loppet

Vi såg startgrupp fyra sätta av från sidan och kastade oss sedan in i vår startgrupp fem, bara några minuter innan startskottet. Gympade lite med friskis och svettis och försökte värma upp. Jag hann bli lite nervös att jag skulle få ont i benhinnorna, det hade jag inte ens tänkt på innan, men höll tummarna att det skulle gå vägen på relativt mjukt skogsunderlag. Jag tvekade angående valet om att springa med musik eller inte. Bestämde mig för att trots allt ha musiken på eftersom den alltid gör mig extra peppad men bara ha en öronsnäcka i så länge jag hade sällskap. Jag slog igång klockan för att söka satelliter och sen var det dags.

-Pang! Vi stod rätt långt bak i startgruppen och loppet började med uppförslut så det gick långsamt framåt. Vi försökte sätta lite fart men det var trångt och svårt att komma förbi. Det blev några frustrerande gång-steg och massa zick-zackande.

Trångt fortsatte det att vara och förvånansvärt nog tyckte jag att det gick relativt långsamt. Jag och Lisa korsade emellan de andra löparna och sprang om och förbi. Vi rullade på med riktigt bra fart i nedförsbackarna. Sprang med små steg i uppförsbackarna och... tyckte att det var roligt. Jag kände mig stark och som hemma i spåret. Det påminde ju om vårt skogsspår i Norrköping och nu var det bara att köra.

Svisch så var en tredjedel avklarat. Nu väntade Abborrbacken. Hur skulle den vara egentligen? Denna mytomspunna helvetesbacken som ALLA pratar om med rädsla i rösten. Jo, den var brant och den var lång. Och den var två-delad och inte riktigt slut när man trodde att den var det. Just ja, det hade jag ju faktiskt hört innan, men glömt för stunden... Jag var morsk till en början och ropade till Lisa att vi försöker väl springa. Gör vi? hörde jag hennes tveksamma svar. Och vi sprang ungefär halva tills vi upptäckte att det faktiskt gick lika fort att gå. Benen kändes sega och stumma just där och då men så började vi jogga igen och så kändes det bra igen.

Vid 5 km hade vi en tid om 32 min och jag tänkte att tidsmålet om 65 minuter borde gå om vi inte tappar mer nu. Jag var rädd att jag skulle bli plötsligt trött eftersom det hela tiden hade känts så bra hittills. Men tvärtom så kändes det bättre och bättre. Backarna avlöste varandra men det kom hela tiden utförsbackar också så vi kutade allt vad vi kunde för att tjäna in tiden. Bara 3 km kvar och jag kände mig pigg. Benen bar och jag gjorde fortfarande sällskap med Lisa. Jag sprang mest först och hon sa att det var bra att jag satte tempot. Det kändes overkligt.

En sista vätskekontroll och vi drack lite vatten. En kilometer till målet. Bara fem minuter kvar, ropade Lisa. Nu var det bara att öka. Känslan av att se publiken längs sidorna, applåderna och hejaropen, benen som springer fortare och kroppen som lyder är obeskrivlig. Att se hur målområdet skymtar fram mellan träden och höra speakern på avstånd referera loppet. Nu kör vi, skriker jag till Lisa och vi tillsammans springer om, om och förbi. I sista nedförslutet, ut på upploppet. Nu är det skönt härligt mjukt gräs vi springer på. Publiken jublar och jag älskar det. Den stunden när jag springer så fort jag kan och känner hjärtat slå, musklerna pumpa och adrenalinet som rusar genom hela kroppen. Jag är hög och helt genuint lycklig i kropp och själ.

Med bara några få meter kvar hör jag gulliga Elin heja från sidan. Jag är några steg före Lisa och vänder mig om och ser henne komma och så springer vi tillsammans in i mål på 1:01:15. Loppet kan sammanfattas som den roligaste och bästa löpupplevelsen jag någonsin haft, vilket toppades av att få springa fort och ge allt på upploppet. Helt otroligt vilken kick det gav!


Lisa och jag, på samma tid igen!



Mötte även söta Nettan efter målgång. Jag fick äran att springa om henne i spåret och hon strålade som sol, alltid lika glad! Bra kämpat!

Kommentarer
Postat av: Sofia

grattis till din tjejklassiker! själv har ja halva kvar nu.. :)

2009-09-28 @ 11:57:11
URL: http://ellybrittasofia.blogg.se/
Postat av: mickehero

Bravo, bra kämpat! Grattis till en bra tid och avklarad tjejklassiker, nu får du ge dig på "fullängds"-klassikern också ;-)!

2009-09-28 @ 12:28:41
URL: http://www.trimmadelvisp.blogspot.com/
Postat av: malin

Vad kul att läsa om ditt lopp med sådan glädje. Så härligt att det kändes så bra och så kul!! Verkligen bra jobbat, nu är du klar med Tjejklassikern, nice!! Nu får du börja med stora istället ;)

Synd att vi inte hann träffas, men tur att det snart är helg och då ses vi ju!! :)

2009-09-28 @ 12:50:29
URL: http://healthandliving.blogg.se/
Postat av: Anki

Låter som ett riktigt härligt lopp. Vi verkar ha legat ganska lika första 5 km för jag hade en tid på 31:23 där. Jag tappade ju dock desto mer efter det istället.. men men...kul var det i alla fall..:)

2009-09-28 @ 16:55:38
URL: http://metrobloggen.se/anki85
Postat av: Andréa

Vilken fantistisk berättelse! Abborrbacken är ju en historia för sig, men du verkar ha klarat den hur bra som helst ju :) Återigen stort gratis till en jätteprestation, både igår och genom hela tjejklassikern!

2009-09-28 @ 17:41:29
URL: http://lopningolivet.blogspot.com
Postat av: izza

GRATTIS!!! Så kul att läsa om allas upplevelser! Det låter som du hade en sån där dag full av energi som andra dagen när vi cyklade Ride of Hope. En mycket positiv och energirik Annika! En Annika som kan klara allt!!!! :D

2009-09-28 @ 17:44:28
URL: http://runrunner.wordpress.com
Postat av: Elin

Jag blir nästan lipig igen av att läsa vad du skrivit...konstigt hur mycket känslor som kan komma fram så här två dagar efteråt :-) Du var så himla himla duktig igår!! KRAM

2009-09-28 @ 20:11:23
Postat av: Erika

Jätte bra sprungit!!



Och stort grattis till en väl genomförd tjejklassiker! Visst är det skönt att ha den avklarad?! =)

2009-09-28 @ 22:50:48
Postat av: Anna

Shit vad grym du är! Heja! Heja!

2009-09-29 @ 10:20:56
URL: http://metrobloggen.se/annoula
Postat av: Emilia

Vad roligt! Bra kämpat!

2009-09-29 @ 10:52:23
URL: http://enmilia.blogg.se/
Postat av: Elin

Grattis till din tjejklassiker :-) Själv påbörjade jag min i söndags med att springa Lidingötjejlopp, såg att vi hade startat i samma grupp.

2009-09-29 @ 14:35:30
Postat av: Lina

Stort grattis igen :-)



Du skriver med sådan energi och glädje. Du skriver med en sån inlevelse i texten att det känns som att jag också var där :-) Det är så kul att läsa!



Du är så stark Annika!!



Vi mot backarna :-))



Jag och Per ska kolla igenom resa till göteborg ihelgen då han kommer upp. Hoppas att kunna lösa resa och boende!



Hoppas att vi ses då!!!



Kram!!

2009-09-29 @ 21:29:32
URL: http://cyklingminpassion.blogspot.com
Postat av: Coyntha

Wow! Det var så bra jobbat! Vilken prestation och vilken bra tid!!

GRATTIS!!

Jag är imponerad!



Kram.

2009-10-01 @ 10:57:06
URL: http://www.coyntha.wordpress.com
Postat av: Emelie

Åh så kul att läsa Annika, äntligen hade jag en stund över för de lite längre inläggen! Har jag sagt att du är grym ;)



Kram!

2009-10-05 @ 21:15:27
URL: http://greiddnos.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback