tremil

Vandring, 2 tim effektiv tid

4 km

Den sista dagen var något begränsad av att vi skulle hinna med båten på eftermiddagen för att åka hem. Allt skulle packas ner (visserligen packas allt varje dag ändå) och vi hade hört att det var oväder på ingång.

Mörka moln rörde sig på himlen men vi drog iväg på en tur med de små ryggsäckarna på igen. Jag kände mig omotiverad för det kändes som att vi redan var klara. Vi hade kommit till vårt slutmål och vi var på väg hem och det kändes sorgligt.

Lite ledsen över att vi inte hade kunnat gå precis som vi planerat och att den här dagen där vi planerat att försöka ta oss upp på Akka inte hade mottagits på det sätt vi hoppats. Det visade sig vara en rejäl toppbestigning och om man mot förmodan tog sig upp för hela stigningen upp till sista branten så var det omöjligt att ta sig förbi ett hak invid toppen utan att sitta grensle över bergkammen och liksom hoppa fram och uppåt. Det var tydligen både farligt och väldigt jobbigt och förmodligen ingenting för någon med höjdskräck heller. Så vi höll oss på marken den här dagen också.

Vi gick längs stranden, tittade på helt färska älgspår och spillning (de fanns visserligen överallt) och spanade på Akka som tornade upp sig precis framför oss. Ett fint renhorn fick följa med hem och bli en fin souvenir från vår första fjällvandring tillsammans.

En lunchpaus hann vi precis ta innan det kom lite regnstänk och vi tog oss tillbaka till stugan, packade ihop och begav oss ner till vattnet och båtplatsen. Precis där nere hade en samekvinna en servering så vi slukade varsin efterlängtad glödkaka (gáhkko) innan avfärd.

Jag är så nöjd med hela upplevelsen. Men har en längtan till nästa tur i fjällen... vill ha mer.



Sista frukosten...


Många broar har vi korsat


Turkost vatten


Lunchstopp


En vy


Glödbröd - gáhkko