tremil

Eftersom livet just nu går i rapidfart på alla fronter och jag knappt hinner blinka innan det är läggdags och timmarna/dagarna bara försvinner så har jag inte heller hunnit reflektera över träningen (eller något annat) den senaste tiden. Det kanske är så i perioder. Att jag bara kör på. Visserligen med ett mål i sikte men inte på den nivån att jag går och funderar, smider planer, laddar upp och går in i det totalt.

Bloggen har många gånger fått mig att reflektera lite extra, skrivandet får mig att fundera ur fler synvinklar på något sätt och jag saknar att inte hinna kommunicera på det sättet - främst med mig själv och även de som faktiskt läser här.

Än låter jag mig inte stressas nämnvärt av detta utan passar på att njuta av mitt nya liv, fyllt av roliga upptåg och framförallt sällskap. Jag inser att det har varit några speciella veckor med stora förändringar och accepterar läget och kommer ihåg allt som är positivt.

Men någonstans där bakom ligger en kontrollmänniska gömd som just nu nöjer mig med att träna utan att tänka efter. Trots allt så är all träning som blir av bättre än ingen och jag är glad att jag kan 1) köra skidpass för konditionen och den ljuvliga miljöns skull, 2) springa på så gott det går, minst två gånger i veckan - helst tre, för att börja någonstans. Så småningom ska det trappas upp med intervaller och långpass. 3) Stretcha står också på schemat och jag börjar inse hur skönt och bra det är med något så enkelt som tio minuter extra tänjning efter passet.

Mmm, det var skönt att bara få komponera ihop detta inlägg och reda ut några stökiga tankar...